Därför ökar matsvinnet lavinartat

Jag som nyligen startade Matsvinnet.se är inte expert i vit rock eller gummistövlar. Min styrka är i stället engagemang för kärnfrågan: att öka respekten för maten vi äter så att vi slänger mindre av den.

Läs också: Matsvinnsexpert: Därför slänger vi mat och så kan vi sluta

Det konventionella jordbruket och vårt sätt att konsumera mat har förändras fundamentalt på kort tid. För 100 år sedan var hälften av alla svenskar jordbrukare. I dag är siffran 1,8 procent. Och ju längre ifrån ett jordbruk vi lever desto större är sannolikheten att vi hanterar råvarorna likgiltigt och att vi fortsätter att slänga 1/3 av all mat.

Läs också: Så blev matsvinn en succéaffär

Vi bor i ett fantastiskt land men livscykeln som råvarorna måste igenom innan de blir färdig mat gör processen oöverblickbar för oss som ska äta den. Det stora avståndet mellan producent och konsument gör att ingen behöver ta fullt ansvar för handling eller produkt.

Det finns alltid ett mellanled, en lag, en regel, ett socialt beteendemönster att falla tillbaka på för att slippa ta ansvar. Den svenska statens långa vana att vilja sina medborgare väl har också negativa bieffekter som ibland överstiger nyttan.

Datummärkningen av livsmedel lagstadgades så sent som 1985 och matsvinnet har ökat lavinartat sedan dess. Hur visste människor vad som var bra och dålig mat före 1985?

Läs också: Sara Bäckmo älskar sitt trädgårdsskafferi: Mat med hemodlade grönsaker är den bästa!

Ett sätt att öka intresset och förståelsen för livsmedelsproduktionen och råvaror är att odla själv. Vi som odlar för husbehov gör det inte främst för att kunna äta oss mätta. Men vi njuter av egenproducerade, överlägsna smakupplevelser och goda effekter på hälsa och miljö.

Här spelar till exempel kolonirörelsen med sina tusentals medlemmar som ofta odlar resurssnålt och ekologiskt en viktig roll. Runt om i landet finns över 300 koloniföreningar, värdefulla regionala kunskapskällor som bidrar till att öka förståelsen och respekten för råvaror och mat.

Här är fyra skäl till att vårt sätt att se på mat måste förändras:

1. Världen står inför en matrevolution där vi år 2030 behöver producera 60 procent mer mat än i dag medan odlingsmarkerna kraftigt minskar. FN har därför utlyst 2015 till International Year of Soils för att betona behovet av brukbar jord.

2. Livsmedelskedjan är den tredje värst bidragande källan till klimatförändringarna genom att årligen belasta jordens ekosystem med 3,3 miljarder ton växthusgaser.

3. Sverige importerar hälften av all mat, detta är inte hållbart.

4. En tredjedel av all mat slängs innan den äts eller kommer till användning. Skälen är ofta estetiska och grundade på en overklig föreställning hos konsumenter, industrin och beslutande organ om vad som anses kommersiellt gångbart, hälsosamt osv.

Här är sju enkla råd för ökad respekt för maten och minskat matsvinn:

1. Lukta och smaka innan du slänger något du är osäker på.

2. Frys in i stället för att släng.

3. Köp mer lokalproducerad mat.

4. Odla själv om du har möjlighet.

5. Ät mat som är i säsong.

6. Ät mindre kött och mer vegetariskt.

7. Anpassa maten efter dem som ska äta, både smak och mängd. Barn slänger mindre om de serveras små portioner.

8. Vårt eftermäle kommer ur vad vi vet och vilka beslut vi fattar. Är du redo att möta dina barnbarn i en framtida diskussion om mat?

Mårten Thorslund, grundare av sajten Matsvinnet, kolonist, miljövetare

Vad tycker du? Skriv en debattartikel!