Ungefär 300 000 finländare – eller 5,6 procent av Finlands befolkning – har svenska som modersmål. Svenskan som pratas i Finland beskrivs ofta som lite gammeldags men det finns faktiskt en hel del ord som inte är korrekt svenska, och som kan vara omöjliga för en svensk att förstå.

Finlandismer

Dessa ord är så kallade finlandismer – ord som används av finlandssvenskar men inte av svenskar. Det kan till exempel röra sig om ord som direktöversatts från finskan, så kallade fennicismer, som till exempel ordet ”skyddsväg” (övergångsställe).

Läs också: Laga finska julstjärnor med plommonsylt – gott till adventsfikat

Finska ord

Andra ord i den här finlandssvenska ordlistan är ren finska men så vedertagna bland finlandssvenskar att man sällan reflekterar över ordets ursprung. Detta gäller till exempel ”roskis” (papperskorg/soptunna) och ”tarra” (klistermärke).

Populärt uttryck

”Voi” är ett populärt ord på både svenska och finska. Det används som kraftuttryck för att förstärka känslor – både positiva och negativa. ”Voi så söt” betyder ungefär ”oj så söt”, medan ”voi nej” är ett kraftigt ”oj nej”. I Sverige har detta förvandlats till ”voine”, men så uttalas det alltså inte i Finland.

Säger du ”voi, voi” är du verkligen bekymrad.

Själva ordet voi är finska och betyder smör.

Här nedan kan du lära dig de mest populära finlandismerna!

Finlandssvenska ord

• Voi = kraftuttryck, jämför med ”ack nej”, ”nej!”, men kan också användas som något positivt ”voi så kiva” = ”men så roligt!”
• Semla = Fralla (använd i stället ”fastlagsbulle” om du pratar om en semla i Finland)
• Batong = Baguette
• Rådda = Stöka till, förväxla (”jag rådda ihop er” = jag förstod inte vem som var vem)
• Råddigt = Stökigt, förvirrat
• Rådigågga = Stök, förvirring (”det här var en riktig rådigågga” om t ex regeringsbildningen 2018)
• Hoppeligen = Förhoppningsvis
• Skyddsväg = Övergångsställe
• Småkusin = Syssling
• Rosk = Skräp (uttalas råsk)
• Roskis = Papperskorg/soptunna (uttalas råskis)
• Choko = Choklad (uttalas sjoko, kan användas som smeknamn för Charlotta, Carl osv.)
• Kaka = Tårta
• Plätt = Pannkaka
• Lavabränd = Ful, anskrämlig (ofta om persons utseende)
• Pelle = Pajas/clown
• Nakupelle = Nakenfis (uttalas nakopelle)
• Krabbis = Baksmälla
• Morkis = Bakfylleångest (uttalas mårkkis, från moralisk baksmälla)
• Paja = Smeka (barnspråk)
• Tassig = Tokig
• Skrapabulla = Sladdbarn (uttalas skrapabolla)
• På tumis = På tu man hand
• Dynvar = Örngott

• Stritta = Skvätta
• Stobakoff = En bakåtsträvande eller bufflig person (uttalas ståbakåff)
• Kamurka = Skafferi (uttalas kamorka)
• Glansbild = Bokmärke
• Tarra = Klistermärke, kardborrefäste
• Vessa = Toalett
• Pikulite/n = Pyttelite/n (uttalas pikolite/n)
• Kiisseli = kräm (maträtten)
• Kiska = Kiosk
• Bulla = Bulle
• ”Att ha piss i skrinet” = Att bete sig som en idiot
• Peffa = Rumpa
• Batteri = Värmeelement
• Bygel = Galge
• Bykpinne = Klädnypa
• Öppna dörrars dagar = Öppet hus
• Tossa/tossor = Sko/r eller mjuk/a barnsko/r (uttalas tåssa)
• Grälor = Bannor
• Haua = Hund (barnspråk, uttalas haowa)
• Rikssvenska = All svenska som pratas i Sverige
• Gota = Godis
• Byke = Tvätt
• Kaveri = Kompis (uttalas med hårt k)
• Kiva = Trevlig (uttalas med hårt k och kort i)
• Malet kött = Nötfärs
• Griskött = Fläskkött
• Skumvin = Mousserande vin
• Paff = Papp
• Böbi = Galen
• Paituli = Nattskjorta (uttalas pajtoli)
• Ritad film = Tecknad film
• Flygfält = Flygplats
• Simma = Bada
• Rosett = Fluga
• Rojsig = smutsig, sliten, stökig (uttalas råjsig)
• Stöpsel = Stickpropp
• Tutt = Napp
• Tambur = Farstu
• Aula = Sal (uttalas aola)
• Ämbare = Hink
• Lavoar = Handfat
• Nippa = Finne, blemma, utslag, vårta
• Vitsord = Betyg i skolan
• Handarbete = Syslöjd
• Slöjd = Träslöjd

Läs också: Mumin fyller 75 år – här är historien bakom den älskade figuren

Finlandssvenskt uttal

Djur – uttalas med ett d

18 – uttalas av de flesta aderton

Jo – uttalas oftast jå

Inte – uttalas oftast int

Annars – uttalas av många annors

Orkidé – uttalas med ett hårt k

Arkitekt – uttalas med ett hårt k

Kex – uttalas med ett hårt k

Terapeut – uttalas terapöyt

Farmaceut – uttalas farmacöyt

Euro – uttalas eorå