Anna i Huddinge: ”Det går utmärkt att kombinera villaliv och getter”

Några killingar tycks mest intresserade av det höga gräset, men resten av flocken travar fram och hälsar nyfiket när vi kliver in i hagen. Sedan följer de oss likt en skock trogna hundvalpar när vi fortsätter genom Orlångens naturreservat i Huddinge i södra Stockholm. 

Det är ett omväxlande kulturlandskap med öppna marker, barr- och lövskog, fornlämningar, branta berghällar, uråldriga ekar, ett rikt fågelliv och fin utsikt över sjön Orlången.

– Här var det tidigare helt igenvuxet av sly men nu kan man lägga ut en filt och ligga och njuta tack vare att killingarna har gjort det tillgängligt, säger Anna Sundberg och blickar ut över en slänt ner mot sjön.

Hon kallar sig naturvårdsentreprenör och driver Enöga Stockholm, ett företag som jobbar för att hålla kulturmarker som dessa öppna med hjälp av övertaliga killingar. 

Småskalig djuruppfödning

Allt började för tio år sedan när Anna Sundberg praktiserade på en getgård i samband med att hon gick en kurs i hållbar självhushållning med inriktning småskalig djuruppfödning på Färnebo folkhögskola i Gästrikland. 

Under praktiken på en getgård med ostproduktion lärde hon sig hur man sköter ett litet småbruk men också att nyfödda bockkillingar vanligtvis avlivas efter födseln. Bockarna anses inte vara ekonomiskt lönsamma i och med att de inte bidrar med mjölk till ostproduktionen. 

En annan orsak till att de flesta bockkillingar avlivas i Sverige (och i resten av västvärlden) är att de blir könsmogna vid två månader och då måste skiljas från hondjuren, något som blir problematiskt eftersom dagens gårdar oftast inte har det utmarksbete som fanns förr i tiden. 

200 bockkillingar

Insikten om resursslöseriet på gården fick Anna att köpa 20 bockkillingar som hon födde upp. På hösten lät hon slakta dem och fick sedan, tillsammans med sin familj, gott om resurser att utforska getköttets möjligheter. 

– Jag gillar alla detaljer, men favoriten är getfärs. Den är lätt att laga och det går att göra så många olika rätter av den. Men eftersom getkött är magert behöver det tillagas långsamt och med extra fett.

Numera tar Anna hand om 200 killingar varje år. Men någon egen gård har det inte blivit, trots att hon själv växte upp på en självhushållningsgård i Värmland. 

Bor i villa

Anna bor i en villa inte långt från Orlångens naturreservat och tycker att det fungerar utmärkt att kombinera villalivet med att ha getter. 

– Vi är omgivna av naturreservat, samtidigt som det råder brist på betesdjur. Många av de här markerna har varit helt igenvuxna men nu blomstrar de igen tack vare att getterna har betat och väckt liv i alla gamla frön som har legat i träda. Jag ser det här som ett sätt att knyta ihop stad och land.

Vi fortsätter in i den intilliggande hagen där ytterligare ett 20-tal killingar strövar runt jämte par på helgutflykt och picknickande barnfamiljer. Varje år besöks reservatet av uppemot 4 000 besökare och ofta får Anna hålla miniföreläsningar för nyfikna besökare när hon gör sin dagliga tillsyn. 

Vid sidan av de två grannhagarna vid Orlången har Anna getter i ytterligare fyra hagar i Huddinge, en på ön Landsort i Stockholms södra skärgård och en på ön Kungshatt i Mälaren. 

Naturbetesmark

Sammanlagt sköter Anna och hennes fyrbenta naturvårdare ungefär hundra hektar mark och samtliga är så kallade naturbeteshagar vilket innebär att de aldrig har gödslats eller plöjts och därför är särskilt artrika och värdefulla. 

Men eftersom det inte går att odla där är de beroende av betesdjur. I några av hagarna går getterna tillsammans med tjurkavlar eller bagglamm som hämtas från närliggande gårdar, precis som killingarna. De hämtas när de är två till tre månader och äter sedan det som naturen erbjuder, kompletterat med saltsten och lite ”tillsynsgodis” i form av svarthavre. 

På hösten slaktas getterna för att sedan säljas via rekoringar och i den egna webbutiken, både som slaktdetaljer och förädlade produkter som korv, hamburgare och leverpastej. 

Näringsrikt kött

Numera brukar Anna inte ha några problem att sälja slut på köttet men så har det inte alltid varit.

– För tio år sedan såldes i princip inget getkött i Sverige så jag har fått börja från noll. När jag träffar nya kunder säger de alltid: ”Get, kan man äta det?” Det är få som vet att getkött är världens mest näringsrika kött. De äter uppemot 500 olika arter och kan gå en mil per dag. Köttet innehåller både omega 3 och omega 6 och höga halter av järn och zink. 

För att få fler ett veta hur de ska tillaga köttet har hon även skrivit en e-kokbok med tips och tricks och recept från olika delar av världen.

Anna är även engagerad i Ekologiska lantbrukarna och Svenska getavelsförbundet som arbetar för bevarandet av den svenska lantrasgeten. 

Genom det senare har hon de senaste åren arbetat med ett projekt, Getnära, som syftar till att få fler att bedriva naturvårdsarbete med hjälp av killingar. 

– Det finns cirka 360 000 kvadratmeter naturbetesmark i Sverige men enligt SLU skulle de behöva utökas till två miljoner, så potentialen i den här formen av kretsloppsbruk är hur stor som helst. 

Yoga i hagen

För att sprida sitt evangelium arrangerar Anna också föreläsningar och evenemang i gethagarna – som dagens killingyoga. Yogainstruktören Anna Björk har tagit plats i en grässlänt med utsikt mot vattnet och hälsar välkommen till dagens klass, samtidigt som killingarna går runt och nosar på deltagarna. 

Ett par killingar lägger sig obekymrat på varsin matta, medan andra ligger och idisslar i skuggan bredvid Anna. 

– Det är väldigt avslappnande att lyssna på deras idisslande, så det brukar hjälpa deltagarna att slappna av.

Under sommarhalvåret erbjuds även kulturvandringar genom hagarna då Anna berättar om naturbete, biologisk mångfald och hållbar matproduktion, samt en killingklubb för personer med funktionsnedsättningar. 

Rogivande samvaro

Senaste tillskottet är Närvaro med killinggänget, en aktivitet som kombinerar skogsbad med samtal om oro, närvaro och personlig utveckling – allt i sällskap av killingar. 

Anna har helt enkelt upptäckt att killingar inte bara är bra på att vårda naturen.

– Det är så rogivande att vara med getter. Ibland kommer jag hit på kvällen, när det är stilla och det bara är getterna och jag. Då är det som att allt klarnar i huvudet och att jag får all kemi jag behöver.