Därför smakar Sverige fantastiskt: 15 världsunika smakregioner

Varför blir äpplen som odlas på Österlen så söta och varför smakar löjrom från Kalix himmelskt? Det hänger ihop med platsen där råvaran produceras.

Unika egenskaper

Det visar den här unika genomgången av svenska smaker från norr till söder. Vårt land har här delats upp i 15 smakregioner som beskriver de regionala förutsättningarnas betyder för en råvaras unika egenskaper.

Härliga svenska smaker

Genomgången är ett resultat av ett samarbete mellan LRF, Ica och en rad experter, journalister och forskare i ett projekt som kallas Svenska Smaker.

Här här hela listan – häng med på en härlig smakresa!

1. Österlen – söta äpplen

Sommarvärmen dröjer sig kvar i Hanöbukten. Detta ger långa varma höstar med svala nätter. Under den tiden mognar äpplena och utvecklar sin sötma.

Syran har äpplena redan fått från de temperatursvängningar som det nordiska klimatet innebär och som ger äpplen med en större komplexitet i smaken än om de hade varit odlade i ett varmare klimat.

Dessutom är de tunnskaliga eftersom kylan håller insekterna borta.

2. Skåne – gröna ärtor italienarna älskar

Den 56:e breddgraden skär genom Skottland, Danmark och Skåne i höjd med Helsingborg och bort mot Kristianstad.

Det är här i den skånska myllan, rik på kalk och lermineraler, som den världskända, söta och mjälla ärtan långsamt växer till sig under långa, ljusa dagar. Italienarna är så förtjusta i den att de årligen köper halva skörden.

3. Öland – världens nordligaste bruna bönor

Tidiga, varma vårar gör att bönor kan sås på Öland redan i slutet av maj.

Den kalkrika berggrunden och klimatet här, med mycket sol och lite regn, passar utmärkt för bönodling. Därför har all odling av bruna bönor i landet sedan århundraden skett på Öland – världens nordligaste plats för kommersiell odling av bruna bönor.

Långsam tillväxt under soliga somrar ger en smak- och näringsrik böna som förutom att vara ett utmärkt växtprotein även binder kväve till jorden.

4. Gotland – perfekta betesmarker för får

Sältan i luften, den kalkrika berggrunden och de många solskenstimmarna gynnar Gotlands torra, karga, örtrika betesmarker.

Här, mitt i Östersjön, hittar öns omtalade lamm näring i vild klöver, backtimjan, ramslök och gräslök. Naturens kryddning, direkt från jorden.

5. Vättern – lyxig röding

Näringsrikt smältvatten från inlands-isens glaciärer förde rödingen till svenska insjöar.

Rödingen gjorde det möjligt för de första människorna att bosätta sig längs Vätterns stränder. Fortfarande finns det största beståndet av den långsamväxande rödingen just här, i sjöns djupa, kalla och syrerika vatten.

6. Skagerrak – världens främsta ostron

I ett av världens kallaste hav, där temperaturen stadigt ligger runt 6 grader på 10–20 meters djup, växer skaldjur och fisk långsamt, vilket ger ett fastare kött, mer sötma och djupare smak.

Kylan till trots är artrikedomen stor. Här finns 1 500 olika sorters växter och djur, bland annat 130 fiskarter. Här växer också Grebbestad-ostronet som med sin fylliga smak av hav och mineraler och smöriga känsla är ett av världens främsta ostron.

7. Västgötaslätten – spröd, smakrik vitkål

Där Västgötaslätten är som plattast vilar den på gammal havsbotten, täckt av tjocka lager bördig lera – en rest från is-tiden. I skydd av de omgivande platåbergen faller här mindre regn än i resten av det fuktiga Västergötland.

Kyliga vintrar med frosttäcken över slätten fungerar som naturlig insektssanering. Ljusa sommarnätter gör att kålen växer dygnet runt.

Ljuset, lerjorden, vinterfrosten och den begränsade nederbörden är vad som ger Västergötland sin spröda och smakrika kål.

8. Mälardalen – maltkorn till skotsk whisky

På de bördiga svenska lerjordarna trotsar kornet det bistra klimatet när vi närmar oss dess odlingsgräns.

Resultatet är ett proteinrikt korn så pass exceptionellt att skotska destillerier köper det för att framställa sin whisky.

9. Värmland – skrädmjöl med mandelsmak

Längs västkusten sveper den fuktiga Atlantluften in över land vilket gör att stråket från västkusten upp till de västra fjällen tillhör de nederbördsrikaste områdena i Sverige.

Här återfinns också det svenska havre-bältet, vårt mest näringsrika sädesslag som gror i magra jordar som får mycket regn.

I de värmländska skogarna där invandrade finnar slog sig ner förädlades havren till skrädmjöl genom rostning för att få en aromatisk smak av mandel och nötter med en lätt sötma. I dess godaste version kommer den i kakform som drömmar.

10. Jämtland – trendig getost

Här är växtsäsongen kort men intensiv. Geten, den tåliga ”fattigmanskossan”, klarar sig gott på magert foder och har därför länge varit en tillgång i dessa trakter.

Det var den jämtländska geten som startade den nyväckta trenden kring gårds-mejerier runt om i landet.

Getmjölken förvandlas här till lagrad ost med smak av varje jordkällares egen karaktär.

11. Härjedalen – världsunik filmjölk

I Härjedalen, norr om klimatgränsen där den nordliga barrskogen tar vid, står fäbodkulturens vagga. Fjällsidornas grönskande, örtrika bete blev stärkande foder för vintersvaga kor när Härjedalen var fäbodkulturens högsäte.

I dag är Hamrafjället ett av landets mest artrika fjällområden med över 400 kärlväxter. Det varierade fjällbetet ger mjölkprodukter med ett högre innehåll av fleromättade fettsyror och antioxidanter än mjölk som produceras på moderna vallar med ett fåtal arter.

Härifrån kommer en världs-unik filmjölk.

12. Bottenviken – gör Kalix löjrom unik

När isarna i de svenska fjällen smälter och deras rena, mineralrika vatten rinner ut i Bottenviken skapas världens största bräckta hav. Det utgör perfekta förhållanden för en havsanemon som släpper sitt frö under isen.

Dessa frön tillsammans med andra näringsämnen som de elva älvarna för med sig blir till föda för de nykläckta siklöjorna.

De äter sig feta för att sedan bilda en rom som är unik i sitt slag i världen – Kalix löjrom.

13. Midnattssolen – skapar delikatesser från norr

Sommarens ”hundra dagar utan natt” påverkar det som odlas i Norr- och Västerbotten.

Ju mer dagsljus, desto mer av mandelpotatisens cellulosa bryts ned och gör den liten, mjäll och delikat.

I den kalla jorden får mandelpotatisen växa till sig naturligt utan bekämpningsmedel. Så frisk är potatisen att också övriga Sverige köper sitt utsäde från Norr- och Västerbotten.

14. Fjällen – 250 örter smaksätter renköttet

Vid fjällsluttningarnas myrar, dvärgbjörkar och vattensamlingar betar renen växtrikets mångfald. Fjällväxter som har anpassat sig till långa vintrar med mycket kyla och mörker – och sedan korta, svala somrar då solen aldrig går ner.

Här lever renen, världens enda vilt betande tamdjur. Renen lever i symbios med fjällen och uppskattas äta inte mindre än 250 olika örter och växter.

De stora vidderna, årstiderna, det kalla klara vattnet, växternas och örternas smakrymd – allt sätter sin prägel på köttets smak och näringsinnehåll.

15. Lappland – här trivs åkerbäret

En blyg viol, en enstöring som vill vara i fred. Så kan man karaktärisera åkerbäret som har svårt att hävda sig i konkurrensen från andra växter.

Kraftig kyla, magra jordar och betande mular – liksom isens nötande längs strandängarna – är vad åkerbäret behöver för att inte bara blomma utan också ge Sveriges mest exklusiva bär.

Källa: Texten är en bearbetning av ett avsnitt ur boken Måltidsundret, från gastronomiskt u-land till världsklass